Kva er innskotspensjon?
Jobbar du ein stad der det er innskotspensjon, betaler arbeidsgivar kvart år ein prosentdel av lønna til pensjonen din. Pengane er dine, men du får ikkje bruka dei før tidlegast frå du er 62 år.
Kor stor prosentdel av lønna di pensjonsinnskotet svarer til, kjem an på kor god pensjonsordning arbeidsgivar har valt å ha. Innskotssatsane for årleg pensjonsinnskot varierer frå arbeidsstad til arbeidsstad, men må halda seg innanfor følgjande rammer:
- Årleg innskot skal minst utgjera 2 prosent av lønn opp til 12 G.
- Dei maksimale satsane arbeidsgivar kan avsetja til pensjon er 7 prosent av all lønn opptil 7,1 G, og 25,1 prosent av lønn mellom 7,1 og 12 G.
Det er arbeidsgivar som betaler gebyra knytt til pensjonsbehaldninga som stammar frå noverande arbeidsforhold. Alle tilsette som har fylt 13 år skal vera med i pensjonsordninga.
Eigen pensjonskonto gir deg nye valmoglegheiter
I 2021 fekk 1,5 millionar nordmenn sin eigen pensjonskonto, der pensjonsopptening frå både noverande og tidlegare jobbar samlast på ein stad. Ordninga gjeld for tilsette i private bedrifter som har innskotspensjon. Pensjonsoppteninga samlast i utgangspunktet automatisk hos din arbeidsgivars pensjonsleverandør, viss ikkje du reserverer deg mot ei slik samling. Du kan sjølv bestemma kva pensjonsselskap du ønskjer å nytta til Eigen pensjonskonto, og kva spareprofil du ønskjer å ha på pensjonsbehaldninga di. Ta kontakt med pensjonsselskapet du ønskjer å nytta for nærare råd om val av spareprofilSpareprofilen angir hvordan din sparesaldo forvaltes.
Mer om Spareprofil som passar for deg og din situasjon. Sjå oversikt over selskap og les meir om Eigen pensjonskonto..
Sjå selskap og spareprofilar for Eigen pensjonskonto her
Hos norskpensjon.no får du oversikt over innskotspensjonen din og Eigen pensjonskonto
Grunnbeløpet til folketrygda
Frå 1. mai 2023 er G lik 118 620 kroner.